ACTA-avtalet var ursprungligen tänkt till att hantera frågan om varumärkesintrång, förfalskning av till exempel märkeskläder. Efter att förhandlingarna fortlöpt har det emellertid blivit ett avtal som inte ens definierar förfalskning, utan istället fokuserar man bland annat på den digitala miljön och fildelning.
- De stora mediabolagen försöker genom ACTA-avtalet ta kontroll över internetleverantörer, få gräddfiler till polis och tull, och få centrala positioner i statliga myndigheter, säger Sandra Grosse, riksdagskandidat för Piratpartiet och insatt i ACTA-avtalet.
Ett av de stora problemen är att man talar om kommersiell skala, inte kommersiellt syfte. Det betyder att man inte behöver gjort någon egen vinst på att sprida materialet för att man ska kunna straffas. Det enda som krävs är en godtycklig bedömning att ha skadat rättsinnehavarens eventuella inkomst.
- Om det så är 2, 20 eller 200 personer som fildelat sinsemellan kan aktiviteten bedömas vara kommersiell, säger Sandra Grosse. Godtyckligheten som är inskriven i avtalet gör att det i princip går att tolka hur man vill och så lite som en anklagelse kan ligga till grund för att människor stängs av från internet.
I det liggande avtalet finns ett förslag om att internetleverantörer ska kunna hållas ansvariga för vad deras kunder gör. Det betyder i värsta fall att internetleverantörer börjar kontrollera och stänga av deras kunder för att skydda sig mot stämningar.
- Debatten i Sverige ligger långt före många andra nationer och vi har ett ansvar att dela med oss av vår kunskap. Som nation bör vi sätta ner foten rejält och säga ett klart och tydligt nej till allt innehåll i avtalet som handlar om att begränsa internet och urholka vår rättssäkerhet, avslutar Sandra Grosse.
För mer information: Piratpartiets Presscenter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar